Polynesian Cultural Center

Torsdag och en heldag i de polynesiska öarnas tecken. Efter ett bussbyte hoppade vi på buss nummer 55 som går runt hela denna ö åt båda håll. Efter att ha samtalat med glada amerikaner och lite mer svårförstådda australiensare samtidigt som vi for förbi otroligt vackra vyer var vi efter ca 1,5 timme framme vid Polynesian Cultural Center!

Efter att ha tvekat ett tag om vi skulle åka till detta ställe, då det är ganska så dyrt, så följde vi alla rekommendationer som vi hittat på internet vilket vi inte ångrade en sekund.

Centret öppnar vid 12 och vi var där 12.30 vilket innebar att vi inte behövde köa något alls när vi skulle hämta ut våra förköpta internetbiljetter. Inuti centret är allt uppdelat efter 6 stycken öar i Polynesien, Hawaii, Tahiti, Nya Zeeland, Samoa, Tonga och Fiji där du kan se olika shower, lära dig olika traditioner från varje ö-grupp o.s.v.

Dans och sång i Nya Zeeland

Samoa var helt klart vår favorit då mannen som höll i den showen var otroligt rolig samtidigt som han informerade om olika saker. Han räknade ofta upp olika saker på flera språk så självklart var vi, i slutet av showen, tvungen att lära honom de orden även på Svenska ;).

Samoa-mannen och Anders 

Palmklättrare i Samoa

Vi fick se allt ifrån Nya Zeelands hälsningsceremoni, Hawaiis Hula-Hula dans, Tongas fartfyllda trumspelande, Hawaiis stillsamma ukulele-spelande,  en båt-parad med en båt för varje ö-grupp som visade upp dans, färger, kläder o.s.v. när de for förbi och mycket, mycket mer.

Fijis båt

Tonga

Tahiti

Hawaii

Vi missade själva huvudshowen i Fiji men då vi kom dit möttes vi av en man som tyckte det var riktigt roligt att berätta om allt från hans ö-grupp och som höll i en liten föreställning där vi fick medverka i en låt med hjälp av bambupinnar som skulle slås i backen i en viss takt.

Denna man berättade lite om hur det gått till när olika traditioner kommit och spridits mellan ö-grupperna. Alla ö-grupper har influenser både från öst och väst eftersom de kommit människor från båda håll vid olika tillfällen. Ju längre österut man kommer ju enklare blir språken och ju färre blir dialakterna , ju längre västerut man kommer i Stilla Havet ju mer komplext blir språket med mängder av dialekter och olika språk inom ö-grupperna, Nya Guinea har 900 språk och 3000 dialakter!

Fiji-mannen och Anders

Fiji var den enda av de polynesiska ö-grupperna som tillverkade keramik. De andra öarna saknade antingen kunskapen eller materialet som behövs. På Fiji tillverkar man fortfarande keramik på gamla traditioners vis.

På Fiji finns det fortfarande en så kallad ”Chef” på varje ö och denna chef är lite högre uppsatt än alla övriga på ön vilket betyder att han får ha så många fruar som han vill. Detta innebär även att han bor i ett speciellt hus med en så kallad Chefs-säng som var gigantiskt stor. I denna säng får enbart chefen vara och hans ”favorit-fru” får sova på golvet bredvid honom och de övriga fruarna i andra små hus. Ifall chefen sedan vill ha kärleksstund med någon av sina fruar är det han som går till dem för att sedan gå tillbaks till sin egen säng när han är nöjd.

Chefens sovrum

Chefens säng

Vi hade bokat det billigaste tillvalspaketet vilket innebar att vi förutom själva inträdesbiljetten även hade betalat för en middagsbuffé samt kvällens show, Breath of Life.

Hela detta ställe drivs med hjälp av studenter som kommer från de olika ö-grupperna till Hawaii för att läsa på universitetet. Den roliga mannen vid Samoa började här som student och när han sedan tagit sin examen inom konst så fortsatte han arbeta här men öppnade även ett litet galleri på området där han säljer sin konst.

Trumslagaren från Tonga och Josefin

Maten i buffén, som intogs i en otroligt stor och vacker matsal, var riktigt god och det fanns så att du kunde ta förrätt, varmrätt och efterrätt och jag tror nog att de flesta hittade något de gillar. Speciellt japanerna som som vanligt äter sin Sushi vart de än är ;).

Matsalen

Showen var riktigt häftig och handlar om en liten pojkes väg till att bli en man och man får följa hans uppväxt inom de olika ö-grupperna. Under showen får man inte ta ett endaste litet kort så detta är något man måste fara dit för att se helt på egen hand J Vilket vi absolut rekommenderar att man gör ifall man har vägarna förbi Hawaii och Oahu.

Efter en bra stunds väntan kunde vi efter showens slut hoppa på 55:an som nu skulle ta oss tillbaks till staden och efter ett bussbyte Waikiki beach. Bussturen gick smidigt och vi lyckades pricka in vårt bussbyte och var hemma på hotellrummet vid 23.30-tiden. Det blev en lång, händelserik och fantastisk dag det här!