Madre de Santiago och djur

Torsdag och en helt ny dag och gårdagens strul var som bortblåst! Eller nästan i alla fall, vi hade ju fortfarande inget rum för kommande 3 nätter och när vi frågade i receptionen så sa de att det enbart fanns rum på detta hotell i en natt till. Men då bestämde vi oss för att försöka utnyttja systemet lite och gick därför upp på vårt rum och bokade 3 nätter via booking.com eftersom det där stod att det fanns 1 ledigt rum för alla de 3 dagarna. Och efter att vi intagit lite frukost och gick ner för att höra lite om vår bokning så visade det sig att de hade fått vår bokning och förutom att vi skulle behöva flytta till deras partnerhotell 2 minuter bort 1 av nätterna så kunde vi stanna där.

Men eftersom vi skulle byta rum så fick vi checka ut ur det första rummet och ställa våra väskor i bagagerummet under dagen i väntan på att vi kunde checka in i vårt nya rum. Men detta gjorde ju inte oss något eftersom vi var ute hela dagen.

Egentligen var vår plan för denna dag att bara ta det lugnt och ligga vid poolen men vi bestämde oss för att ta en promenad på förmiddagen. Den promenaden varade från 11 på förmiddagen till 20.30 på kvällen så det kanske inte riktigt blev som vi hade planerat ;).

Men vi hade i alla fall en riktigt trevlig dag med först en promenad till ett gammalt fort, som ligger på ett litet berg mitt i stan, där vi kikade runt och tog lite bilder. När vi i godan ro vandrande runt där uppe och kollade på omgivningarna så avfyrades ett salut-skott med en av fortets kanoner. Smällen var inte många meter från oss och vi blev otroligt överraskade och smått chockade över att de inte förvarnat om denna kraftiga smäll, som vi efter att ha frågat en vakt vet, sker vid 12-slaget varje dag.

Efter denna öronbedövande upplevelse så vandrade vi vidare mot ett lite högre berg, Cerro San Cristobal, där man på toppen finner en stor staty i form av Madre de Santiago.

Innan vi for upp på toppen bestämde vi oss för att kika in på ett Zoo, vilket inte är så vanligt för att vara oss, som låg precis bredvid hissen upp till toppen av berget.

Zoo:et höll väl inte någon toppklass när det gäller burar och dylikt och det är som alltid med lite blandad förtjusning som man ser djuren bakom gallren. Apor som showar för kameror, chimpanser som kliar och plockar småkryp på varandra, Lejon som ligger och solar, en flodhäst som stod och vilade sig i vattnet med mera.

Charlie och Milous släckting:)

Och så fick vi till vår stora glädje se den Jaguar, som fått oss att vilja besöka detta Zoo, på riktigt nära håll! Detta otroliga kattdjur som fascinerar oss så och som kan vara det som gör att vi någon gång i framtiden väljer att återvända till Amazonasdjungeln.

När vi var mätta på djur-tittande så fortsatte vi med hissen, efter lite biljettstrul, upp mot toppen.

På vägen upp så säger Anders plötsligt, ”Titta det rör sig i träden, det ser ut att vara apor där”. Men skakandet i träden visade sig inte bero på den sorts apor vi trodde att vi skulle få se utan dessa apor skulle visa sig vara lite mer lik den moderna varianten av apor, så kallade människor! Och dessa apor var inte heller som aporna på zoo:et att de visade upp sig för oss utan de flydde bort där ifrån med tröjor över sina ansikten eftersom vi hade avbrutit dem mitt i deras kärleksstund bland träden.

Väl uppe på toppen var det stor skillnad motför när vi var uppe vid kristusstatyn i Rio. Här hade man verkligen tagit fasta på det kristliga med statyn och överallt fanns det skyltar som förespråkade tystnad och tid för bön.

Madre de Santiago

Uppe på höjden finns även en vacker liten kyrka och det mesta på denna lilla topp är tillägnat till olika kvinnor vilket skiljer sig otroligt mycket motför andra kristliga platser/kyrkor vi har besökt

Vi satte oss ner en stund uppe på toppen och bara njöt av tillvaron och värmen och tittade ut över Santiago samt betraktade alla människor som också sökt sig till toppen denna dag.

När vi väl begav oss nedåt igen så passade vi på att testa den dryck som så många chilenare dricker. En slags is-te med vete och persiko-bitar i. Det smakade lite som svensk fruktsoppa och förutom veten, vilket vi inte riktigt tyckte passade in, så smakade det riktigt gott.

Vi hade bestämt oss för att gå de 6 kilometerna ner för berget men eftersom det gick att ta en liten genväg ifall man ville gå i skogen så blev det nog lite kortare än så. Vi promenerade sedan hemåt och eftersom det var så sent när vi väl var hemma och eftersom vi helt glömt bort att äta någon lunch så fick det bli middag på den italienska restaurangen, som vi tänkt äta på föregående dag, nästintill direkt.