Chicago till Miami

Vi fick ihop några timmars välbehövlig sömn innan det var dags för frukost. I USA har, iallafall inte vi, så höga krav på frukoststandarden. Finns det mer än munkar och frostade flingor att välja på så är den godkänd. Så denna frukost med både yoghurt, omeletter (gjorda på beställning), pannkakor, bacon o.s.v. Fick många pluspoäng från oss.

Tröttmössa som var vaken någon timme mitt i natten. 

Vi har flugit med United förut, och har svaga minnen av att de brukar vara väldigt hårda med bagagereglerna. Och så rätt vi hade. Med en packning som förutom kläder även består av några barnmatsburkar, blöjor och vällingpaktet så blir det lätt väldigt tungt och detta innebär ganska så snabbt övervikt. 

Men som tur är så har vi en vagnsväska som sväljer en hel del, om det inte vore så att de på flygplatsen ville öppna vagnsväskan för att kontrollera så att vi inte hade packat något annat än den syskonvagn vi sa att vi hade där (och som vägde mycket mer än godkänd vikt). Vi behövde bara öppna väskan lite grann och även fast de såg att vi hade ett blöjpaket där så godkände de väskan och skickade iväg den. Tur! 100 USD i överviktktskostand hade känts väldigt tråkigt att betala. Att vagnsväskan egentligen inte innehåller en syskonvagn utan istället en minivagn, en resesäng, 3 blöjpaket, 4 paket våtservetter och ett babyskydd, det behöver ju de aldrig få reda på ;). 

Att flyga med barn innebär även en hel del extra tid vid säkerhetskontrollen. Det är barnmatsburkar som ska granskas, vi vuxna måste visiteras, och vällingvatten testas. Men med mycket tålamod och ett leende på läpparna så går även detta moment smidigt och vi kunde bege oss mot flygplanet som skulle ta oss till Miami. 

Flygresan gick bra även fast lillan stundvis var lite övertrött. Och när vi väl släpat vårt bagage bort till hyrbilsavdelningen så var vi alldeles slut! Att Kelly tyckte att hon skulle hänga över vagnsväskan hela vägen gjorde inte färden så mycket lättare :).

Popcorn av alla möjliga slag! 

Vi var helt slut när vi väl hade monterat båda bilstolarna i vår stora och fina hyrbil. Men Kellys kommentar när vi far ut från flygplatsen fick oss genast att glömma det som strulat under dagen. 

"Mamma, pappa, det här är roligt! Det är roligt att åka i den stora bilen"

Den energin behövdes verkligen för även fast vi hade gps så var det inte det enklaste att hitta till vårt hotell eftersom den fullständiga adressen saknades i gps:en. Men fram kom vi och det känns otroligt skönt att äntligen vara framme i Miami. 

Utsikten från frukostsalen på hotell Stadium  i Miami.